and I can't lie I miss you

Lite halvspontan fest igår. Verkligen glad, hjälp vad gör jag? Gillar mitt liv nu, med plus och minus såklart. Jag har klättrat igenom fönster hela mitt liv. Hade sånt bra moment i morse, men det känns som någon försökt slita armen av mig. Jag kan knappt bära ett glas, bättre imon hoppas jag, för då ska det bäras matkassar! Igen.

Nu ska jag ta vara på tiden jag har innan det är dags att skämmas lite. Somfan att det kommer hinna ifatt mig till slut. Ska (försöka till min bästa förmåga att) lyssna på min goda vän Erik, som för övrigt är bäst och ringer mig när Crystal Castles och Morrissey spelar på hultan, lyssna på hans råd om att tagga ner lite. Nu är vi oense men nästa helg dissar jag alkoholen och uppskattar umgänget lite extra. Däremot vill jag hellre inviga tältet på Emmaboda, ojoj, vad spelar det för roll Jennie? Vill inte ens ha kul, ba flippa ur. Har inte bestämt mig än.

Varmt i rummet, ont i magen, två paket cigg till Emmaboda på mitt golv som var gratis och så ser mitt liv ut nu. Ska nu titta på weeds och längta efter kaffet jag tänker dricka på min balkong imonbitti. Regn, nej tack!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0